Jernkontorets forskningskommitté 9048/95 har till uppgift att verka för kunskapsuppbyggnad och utbildning inom fältet arkeologi/historia-metallurgi/metallbearbetning med avseende på icke-järnmetallerna,
- genom att vara en mötesplats för verksamma inom sektorn inom och utom landet
- initiera dokumentations- och forskningsverksamhet
- stimulera kunskapsspridning och uppmuntra intresset för hithörande frågor
Inom Icke-järnmetaller, malmfyndigheter och metallurgi pågår flera delprojekt som rör koppar, silver, kobolt och brons. Kommittén arbetar också aktivt med att försöka attrahera C- och D-studenter i arkeologi och historia för fortsatt forskning kring metallhantering. Kursmaterial och kursplan har tagits fram för en universitetskurs på grundnivå på 15 högskolepoäng som har erbjudits sedan våren 2014 vid Stockholms universitet: ”Människor och metaller. Utvinning, användning och betydelse under förhistorisk tid till och med medeltid”.
Jernkontoret grundades 1747 som en intresseorganisation och ett finansinstitut för de svenska järnbruken. Efter drygt 250 års verksamhetstid är Jernkontoret i dagens samhälle fortfarande en livaktig branschorganisation med stor betydelse för svensk industri.
Forskning har från början varit en viktig del av Jernkontorets verksamhet. Tidigt kom forskningen också att gälla bergshistoria. Det dröjde dock fram till 1960-talet innan Jernkontoret till sin forskningsavdelning fogade ett särskilt Bergshistoriskt utskott som inrättades 1967. Initiativtagare och drivande kraft var främst Inga Serning, docent i arkeologi vid Stockholms universitet, och vår första svenska arkeometallurgiska expert.
En viktig resurs för utskottet var den Prytziska fonden, som donerats redan 1917 av grosshandlare C. R. Prytz i Göteborg, för att främja och finansiera bergshistorisk forskning. Medel från denna fond har finansierat flera stora arkeologiska undersökningar och inventeringar.
Icke-järnmetallerna har – trots Jernkontorets namn – också ingått i dess forskningsverksamhet och år 1980 bildades inom bergshistoriska utskottet den första forskningskommittén inom detta område, kommitté 9023/80, Tjustkommittén.
Upphovet var idén, att det kanske kunde finnas ett samband mellan de lättillgängliga kopparförekomsterna och de talrika fornlämningarna från bronsålder i den del av nordöstra Småland som kallas Tjust. Arbetshypotesen var alltså att pröva om koppar hade utvunnits redan under bronsålder i Sverige, ca 1000 f Kr. Den grundläggande hypotesen kunde dock inte verifieras vid de undersökningar som då företogs.
Tjust-kommittén ombildades 1984 till kommitté 9032/84, Sulfidmalmshantering i äldre tid. Den nya kommittén fick en bred sammansättning med ett tjugotal medlemmar, bestående av arkeologer samt metallurger och mineraloger specialiserade på icke-järnmetallerna. Flera medlemmar var forskarstuderande vid universiteten i Uppsala och Stockholm. De nya projekt som knöts till kommittén var främst etappmål inom större forskningsavsnitt. Som exempel kan nämnas Hallunda-projektet, (boplatskomplex med metallurgisk verksamhet från yngre bronsålder; Gunnel Vahlne), Spårämnesmönster i medeltida bronser – koppling brytningslokal och produktionslokal (Helena Forshell), Medeltida bly- och silvergruvor (Ylva Roslund) och Medeltida bly- och silverframställning (Ola Nilsson). Arbetet i kommittén bedrevs huvudsakligen i seminarieform och/eller som symposier, ofta med inbjudna gästföreläsare av vilka kan nämnas professor Robert Maddin, USA, professor Andreas Hauptmann, Tyskland, dr Billy O´Brien, Irland och dr Helle Vandkilde, Danmark.
Kommittén verkade ett tiotal år fram till 1995, då den ombildades till den nuvarande kommitté 9048/95, Icke-järnmetaller, malmfyndigheter och metallurgi. Ungefär samtidigt skedde också ett byte av ordförande. Docent Gunborg O. Janzon, institutionen för arkeologi, Stockholms universitet, som varit ordförande sedan 1980, efterträddes av professor Dag Noréus, institutionen för strukturkemi, Stockholms universitet. Antalet kommittémedlemmar minskade till ett tiotal.
Under kommittéernas verksamhetstid har hållits fyra större symposier 1988, 1995, 2003 och 2011, av vilka två har publicerats i Jernkontorets skriftserie H, nr 45 och 64. Två projekt har resulterat i doktorsavhandlingar vid Stockholms universitet:
Helena Forshell. 1992. The Inception of Copper Mining in Falun. Thesis and papers in archeology B:2. Stockholm University. Stockholm.
Eva Skyllberg. 2001. Södermanlands medeltida bergsbruk – en feodal angelägenhet. Sörmländska handlingar nr 50. Nyköping.
Gunborg O Janzon
Webansvarig: vakant. Uppdaterad 08 06 02